06:21

Döden nere i tunnelbanan. Han låg där och dog och ordningsvakterna gjorde ingenting. De marinerades i sitt jävla gift, i sitt kuddrum bestående av sammanbiten auktoritet och iskallt människoförakt. Läser vittnesmålen. En kvinna kom fram. Hon jobbade inom vården och erbjöd ordningsvakterna sin hjälp. Den hjälpen viftades bort. Ordningsvakterna kallade på förstärkning i stället. Såklart inte på ambulans utan på fler ordningsvakter. När polisen anlände var en av ordningsvakterna snar att berätta om att den döde mannen var skyldig till våld mot tjänsteman. Hey! Kom ihåg att alla människor är lika mycket värda, men en del är värda mindre än andra. Läser om Assia Wevill. Självmöderska, barnamöderska, poet. Fotografierna på henne berättar ingenting. Funderar på vad jag ska läsa först: en biografi om henne eller hennes poesi. Eller ingenting alls. Skrev lite på romanen när jag vaknade. Trodde nästan på den igen. Luften på uteplatsen var kall och frisk. Jag tyckte mig höra rävsteg ute på gärdet.