Blev klar med grovöversättningen av Orlando igår. Har jag en egen ek? Badstrand i Vallvik är min ek. Platsen där kolmilan låg i marksaskogen. Gläntan som grusvägen i Mark leder till. Den lilla ön jag såg när jag stod på bron till Sollerön i ösregnet. Min ek är alla sju medlemmarna i The Loosers Club. Winterfire. January ambers, My Heart Burns There Too. Min ek är den elvaårige Nick Adams som är ganska så säker på att han aldrig kommer att dö. Min ekskog är större än alla världens skogar sammanslagna. Jag har en ek på havets botten och jag vet att dess knotiga grenar och mörka svajande lövkronor har känt alla monster därnere i djupet. Skådat Leviathan och det där, det som är ännu större, det som saknar ett namn givet av människan men som simmar där, alltid har simmat där och vars simtag får mitt bröst att darra som av ett krig och mig att tystna.