När jag tänker på ms Mollys hus alluderar mina tankar till sången ”Danielas hus” av Lundell och när jag tänker på Dinsdales promenad (i mörkret, längs med den älskade/hatade/fruktade SJÖN), alluderar jag då till ”Tårpilen”? Till en snart fyrtio år gammal misslyckad mans promenad i snön, till huset där den gamla goda kloka kvinnan bor. Den vita häxan. Pernilla Randolfs ljusa syster. Hon med gelfing-själen. Hon som gömmer sina vingar under nattdräkten. Hon med blicken som ser på dig på det där viset att du inte hungrar något mera. White Buffalo Woman. Kitty på skridskobanan. Snön som virvlar runtom Kitty. Stormen i Tolstojs hjärta.
Tintomara: Du måste sluta tro att det finns människor därute som ger dig svar på frågor du aldrig ens varit nära att kunna formulera på ett korrekt vis.
detibrunnen 