05:21

Tog två lunchcocktails med S på Riche. Sårade bartendern, så att hans skapelse var för söt. Ångrade mig halvvägs in i den andra. Då smakade cocktailen perfekt och jag ropade det till bartendern, som rodnade och nickade. Dog förresten nästan igår. En buss dundrade ner mot Stavsnäs, förbi 30-skylten i åttio kilometer i timman. Jag tvärstannade halvvägs över övergångsstället och bussen dundrade förbi. Hade jag inte tittat åt höger och tvärstannat hade jag varit död nu. Världen hade fortsatt som vanligt. Det hade blivit lite struligt på kortis i helgen kanske, men i stort hade världen fortsatt som vanligt utan mig. Den stora världen. Men jag hade blivit ett slukhål för några. För mina barn. En växande fråga. Vem var han egentligen? Han älskade er. Älskar er. Egentligen borde varje dag från och med nu vara Lazarus första dag i livet. Sa till S vid barkanten att det var dags att börja arbeta nu, att göra saker, att leva, att tiden är utmätt och redan dagen efter vrålar universum det i mitt huvud.