Tankar om söndag

Tankar om söndag.

Historien skrivs alltid med facit i hand. Det är först då som vi ser att landskapet har förändrats.

Normaliseringsprocessen.

Den pågår alltid.

Före detta ”Bevara Sverige Svenskt” är idag, två dagar före valet, snubblande nära regeringsmakten. De står utanför maktens portar och håller moderater och kristdemokrater i handen. Detta kan vara början på en perfekt storm. En framtid där kall moderat politik kombineras med ett enögt sverigedemokratisk vi-och-dom-tänk.

Det kommer dra isär samhället ännu mera. Klyftor kommer öka. Polarisering gräva än djupare skyttegravar. Desperationen hos dem som har lite kommer att växa, samtidigt som vägarna in eller tillbaka till samhället för dem som hamnat snett i livet kommer bli färre. Dörrar kommer stängas. Nycklar kastas bort.

Hårdheten hos dem som har mer, viljan att skydda det som är deras, kommer öka i styrka. Behovet att bygga murar, begäret att köpa sig större trygghet, distansera sig från ”de andra”, de problematiska elementen som dväljs i – en växande – utkant, en allt mer främmande periferi, kommer gro. En skyddande mörk skog kommer växa upp och skymma sikten. Cementera olikheter.

Det kommer att bli svårare att göra klassresor. Kanske kommer vi att se en återgång till forna tider, då du föddes in i en framtid som redan var utstakad. Kanske är vi redan där.

Den andra sidan är inte felfri. Absolut inte. Men där finns i alla fall en många gånger uttalad vilja över att alla ska med, att ingen ska lämnas utanför.

Kanske är det så enkelt, om du hyser en önskan om att alla i ett samhälle ska få det lite bättre och inte bara ett begränsat, priviligierat fåtal (kanske inbegriper detta dig själv). Ja, då röstar du så.

Eller så fortsätter detta chicken race, det som inleddes i slutet av 80-talet när BSS bildades. Då accelererar det, forcerar nya väggar och inträder landskap – platser, bilder, skeenden – vi först inte känner igen. Sen gör vi det, ser de gamla bilderna vi inte förväntade oss att se igen.

Historien skrivs alltid med facit i hand. Det är först då som vi ser, hur det gick till när landskapet förändrades. Hur jävla blinda vi var.

Lämna en kommentar