Författararkiv:djanawimbledonbarnes

Drömde om Mallory och Irvine igen. Hundra år sedan de försvann på Everest. Gick upp och misslyckades med att brygga kaffe. Gjorde ett nytt försök. Vad är bäst? Att gå uppför en kulle och därefter intala sig att man går nedför ett berg eller att bestiga ett berg och dö några steg innan toppen? VaraFortsätt läsa ”06:35”

Nedförsbacken från Villa utsikten. Fiskfabriken. Väldig och vit vid havet, som en blandning av sjukhus och fängelse. Munskydden och ögonen. De numrerade gula stövlarna. Isvulkanerna på Enceledus. Den första poesiuppläsningen på månen. Beverly Marshs receptbelagda mediciner. Den kvinnliga orkestern i Auschwitz. Deras stärkta vita blusar. Vinden som lockade pojkens hår när han sprang för sistaFortsätt läsa ”06:09”

Idag slutar F lågstadiet. Det har gått bra. Världen skall vidgas lite till. Vi kommer fortfarande ha många svar. Men alltfler av dessa kommer skorra, kanske inte som osanningar men som otillräckligheter. I mellanstadiet satt jag mest ensam i biblioteket. Läste Stephen Hs ”Kosmos – en kort historik” och skrev på mitt fantasyepos (900 sidorFortsätt läsa ”05:27”

Så här beskriver WJ tillfället då kärleken/förälskelsen står som högst för en av sina romankaraktärer. Ögonblicket innan en tillsynes obetydlig episod får allt det oskyldigt ”rena”, den ofullkomliga och därför bländande okritiska okunskapen om en person, något som karaktären förrädiskt tar för absolut visshet, att kantra på piedestalen och (mycket) gradvis bli någonting annat: ”JagFortsätt läsa ”Brevet från C”

”Visst. Om en författare upphör med att observera är han slut. Men han behöver inte observera medvetet och inte heller fundera på hur hans observationer kan vara användbara. Utom kanske i början av sitt författarskap. Men sen flyter allt han ser in i det stora lager av saker han vet, eller har sett. Om detFortsätt läsa ”E.H”

Har slutat på restaurangen. Anledningarna är flera. Exempelvis att man, när gästerna är få med jämna mellanrum blir av med arbetspass på kort varsel. Exempelvis att den gamla hovmästaren, en vettig varm proffsig juste person, precis har slutat och ska ersättas med ett gäng ”ofelbara” 20-åringar. Sådana som påminner obehagligt mycket om det där gängetFortsätt läsa ”Den känslan. Not good.”

Musiken fyllde rummet som en storm. Tonerna fyllde i de slanka, overkliga kvinnokropparnas konturer. En liten smutsig pojke smet in via en bakdörr, rusade förbi de dödsbleka kockarna och öppnade sin trasiga regnjacka vid bord efter bord för att visa att han var naken under. Till slut fick serveringspersonalen tag på pojken och körde utFortsätt läsa ”Seger/feber”

På lördag ska min lillasyster springa Stockholm maraton. Hennes första maraton. Jag gav henne denna ”upplevelse” i julklapp. Undrar om hon blir biten. Så hög på ”upplevelsen” att hon springer fler. Nästa år sitter hon kanske på ett plan till Fukuoka? Jag har aldrig sprungit ett maraton. Kanske skulle göra det. Eller springa till Murmansk.Fortsätt läsa ”05:03”

Om elva dagar ska privatspanaren Otto Ekevi avslöja vem det var som mördade Olof Palme. Leoparden från Panar. För drygt hundra år sedan var den stora leopardhannen mörkret, ansvarig för mer än 400 människors död. Abbatarerna. Jag försöker se hur verkliga de ser ut. Tänker vidare. Hologramparker med utdöda djur. Djurparker. Till vänster om denFortsätt läsa ”04:57”

Om tolv dagar ska privatspanaren Otto Ekevi avslöja vem det var som mördade Olof Palme. Läste Kvartals granskning av den guldbaggevinnande dokumentären ”Sabaya”. Så mycket i den är fejk. Varför vill man ens göra en dokumentär om man inte vill skildra verkligheten? Varför ljuga? Dramatiserade fritagningar. Bilar i natten som sägs vara förföljda av ISFortsätt läsa ”07:36”