T: Allt går att spåra tillbaka till enskilda ögonblick. Det vet du väl? Att den franska revolutionens nollpunkt är en förmiddag i Wien 1762? J: Och vad hände då? T: Mozart och Marie Antoinette, båda sex år gamla, lekte och blev osams. J: Jaha? T: Javisst, under hela uppväxten kunde Mozart aldrig bli kvitt känslan.Fortsätt läsa ”Mozart och Marie Antoinette”
Kategoriarkiv: Okategoriserade
Anna Karenina
Skildringarna av skördetiden i tredje delen av ”Anna Karenina” var det som drabbade mig hårdast. Liksom Konstantin Levin, genom hans ögon, blev jag förtrollad av böndernas slit, av deras arbete med lie ute på slåtteråkrarna. Jag såg, jag lyssnade, jag drog in dofterna och förfördes av det vackra i detta tillsynes enkla, ville inte haFortsätt läsa ”Anna Karenina”
Tårpil, vit häxa
När jag tänker på ms Mollys hus alluderar mina tankar till sången ”Danielas hus” av Lundell och när jag tänker på Dinsdales promenad (i mörkret, längs med den älskade/hatade/fruktade SJÖN), alluderar jag då till ”Tårpilen”? Till en snart fyrtio år gammal misslyckad mans promenad i snön, till huset där den gamla goda kloka kvinnan bor.Fortsätt läsa ”Tårpil, vit häxa”
Denna märkliga böjelse …
att vilja underkasta sig. En regim, en idé, en symbol (något som i någon annans ögon inte betyder ett jävla dugg). Lockelsen att leva ett oreflekterande, ansträngande och torftigt liv helt efter någon annans pipa; en influencers, en läkares, en mellanchefs, etc, osv, med mera … men framförallt efter de oskrivna regler som kontinuerligt fattasFortsätt läsa ”Denna märkliga böjelse …”
Flaskhalsen
Flaskhalsen för 900 000 år sedan. Den punkterade jämnvikten. De allt längre, allt torrare istiderna. Tunnlarna som jättesengångarna byggde. O, de sovande jättarna. De gula plaststövlarna med röda siffror på. Unghundens död. Det fjärde slaget om Charkov. Jag läste Johan Jönsson i förrgår. Läste några rader jag nästan mindes innan jag beställde ensammiddag på BurgerFortsätt läsa ”Flaskhalsen”
Well, Custer was alive
04:40 Det går en vit buffel på Svartbäcksgatan. Men ingen säger något. Andedansen är död. Förlorad ute i isöknen. Förlorad vid Little Big Horn. De tog aldrig Custers skalp. De skar av honom kuken och sköt in en pil. Jag har lyssnat på breven som Custer skrev dagen innan döden kom. Custer tänkte på framtiden.Fortsätt läsa ”Well, Custer was alive”
Tea Tea Tea
Lejonen i Chauvetgrottan. Händerna som målade dem för 36000 år sedan. Ögonkastet innan damernas final på 200 meter i Montreal. Bärbel Eckert. Sprint queen. The Anabolic Smile. Barnet räcker upp handen. De hårt sammanpressade käkarna nickar. Klart barnet får tala. Vi måste låta barnet tala. Lyssna på barnen. Vi måste lyssna på barnen och barnetFortsätt läsa ”Tea Tea Tea”
Mitten av april
Försöker avgifta kroppen. Hjärnan skriker TACK och GE MIG SOCKER OCH VITT BRÖD samtidigt.
April
R Heydrichs dödsmask. Oseende ögon i brons. Heydrich var en väldigt skicklig fiolspelare. Dr Pangloss går över gatan. Dr Pangloss går lydigt i lämmeltåget. Det vackra lämmeltåget under en sol av skinande brons. Bussarna är gröna i Uppsala. Förra året såg jag en äkta litteraturprofessor. Han satt och läste sina översättningar av Mallarmé. Jag varFortsätt läsa ”April”
Mars. Uppsala
Läste Renée Vivien igår. Läste ”Damen med vargen”. Var inte riktigt förberedd på hur bra novellen var. Framförallt novellens två sista sidor. Allt var ordinärt i åtta sidor. Fransk symbolistisk estetik. Kroppslighet. Mjuka mattor. Djuriska blickar och sen … en död som skulle gjort självaste Ahab tårögd av beundran. Började nästan röka igen igår. DeFortsätt läsa ”Mars. Uppsala”